Economy & taxes

The state should borrow more to fund infrastructure even if it raises debt.

Of the 8 Riksdag parties, 3 broadly agree and 4 broadly disagree.

Where the parties stand

Riksdag parties

Strongly agree

MP förespråkar omfattande gröna investeringar finansierade via statlig upplåning.

Strongly agree

V förespråkar utökad statlig upplåning för gröna och sociala investeringar.

Agree

S förespråkar utökade investeringar i bostäder och infrastruktur, finansierat med upplåning vid behov.

Neutral

C balanserar mellan investeringsbehov och budgetdisciplin; selektiv upplåning för klimatomställning.

Disagree

KD är försiktiga med utökad statsskuld även för infrastruktur.

Disagree

L är försiktiga med utökad statlig upplåning även för infrastruktur.

Disagree

M är försiktiga med utökad statsskuld även för infrastruktur.

Disagree

SD är försiktiga med utökad statsskuld.

Strongly agree

Neutral

Neutral

Strongly disagree

Strongly disagree

Banta den offentliga sektorn … Inrätta ett Slöseriinstitut med målet att lägga ned 100 myndigheter — så ser en storstädning ut på riktigt.

Arguments

Common arguments on each side, written without party attribution.

For

Productive infrastructure investment can raise long-run growth by more than the interest cost of borrowing.
Sweden enters this period with low public debt by international standards, leaving real fiscal headroom.
Delaying needed projects often raises their eventual cost more than the borrowing would have done.

Against

Higher debt now constrains fiscal options when the next recession or security shock arrives.
Big infrastructure programmes have a track record of cost overruns and delayed delivery in Sweden.
Borrowing pushes the cost of today’s projects onto future taxpayers who may not benefit equally.