Därför vill Miljöpartiet lagstifta om sänkt normalarbetstid, där en 35-timmarsvecka är ett viktigt steg, med visionen om en fyradagarsvecka.Miljöpartiet om Ekonomi
Arbetstiden bör förkortas i lag mot 35 timmar i veckan, med bibehållen lön.
Normalarbetstiden har varit 40 timmar sedan 1970-talet; förslagen om förkortning skiljer sig i takt och modell.
Av de 8 riksdagspartierna instämmer 2 i stort och 4 tar i stort avstånd.
Riksdagspartier
Vänsterpartiet vill höja pensionerna, förbättra arbetsmiljön och genomföra en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön.Vänsterpartiet om Ekonomi
En lagstadgad arbetstidsförkortning mot 35 timmar tas inte upp; principprogrammet talar om goda möjligheter att arbeta lite mindre under vissa skeden i livet men inte om en generell lagstadgad förkortning med bibehållen lön.
Kristdemokraterna om EkonomiArbetstid och karens ska hanteras av arbetsmarknadens parter, så att lösningarna kan anpassas till olika yrken, branscher och arbetsplatser.Centerpartiet om Ekonomi
Manifestets genomgående arbetslinje — att det ska löna sig bättre att jobba och att fler ska sporras att försörja sig själva — talar mot en lagstadgad arbetstidsförkortning; kortare arbetstid nämns bara som ett individuellt val, inte som lagreform.
Liberalerna om EkonomiVi vill förkorta arbetstiden i former som ökar detta det egna inflytandet och skapar möjlighet för den anställde att fördela sin arbetstid mellan olika perioder i livet.Socialdemokraterna om Ekonomi
Både företag och enskilda löntagare gynnas av att det lönar sig att anstränga sig och jobba en timme extra.Moderaterna om Ekonomi
Vi motsätter oss lagstiftning om kortare arbetstid, men ser positivt på att fackförbund och arbetsgivare kan ingå egna avtal.Sverigedemokraterna om Ekonomi
Vanliga argument på båda sidor, formulerade utan partibeteckning.
- Kortare arbetstid kan minska stress och sjukskrivningar och ge mer tid för familj och hälsa.
- Produktivitetsvinster har historiskt delvis tagits ut i tid — en förkortning fördelar dem brett.
- En kortare norm kan fördela arbetet på fler händer när ekonomin ställer om.
- Arbetskraftskostnaderna stiger kraftigt, vilket pressar små företag och den offentliga välfärden först.
- Sektorer som redan saknar personal, som vård och skola, förlorar timmar de inte kan ersätta.
- I praktiken riskerar reformen att betalas genom långsammare löneökningar eller höjda skatter.
- Inkomstskatten för höginkomsttagare bör sänkas för att stimulera tillväxt.
- Staten bör äga de dominerande elproducenterna och stamnätsoperatörerna.
- Sverige bör återinföra en förmögenhetsskatt för personer med tillgångar över 50 miljoner kronor.
- Bolagsskatten bör sänkas för att locka internationella investeringar till Sverige.
- Den tillfälligt sänkta matmomsen bör göras permanent.
- Staten bör låna mer för att finansiera infrastruktur även om statsskulden ökar.
Se vilka partier som matchar dina egna svar i alla sakfrågor.
Sätt igång