Ekonomi & skatter

Staten bör låna mer för att finansiera infrastruktur även om statsskulden ökar.

Av de 8 riksdagspartierna instämmer 3 i stort och 2 tar i stort avstånd.

Så står partierna

Riksdagspartier

Håller helt med

Sverige har starka statsfinanser vilket ger oss chansen att på ett kraftfullt sätt möta de utmaningar vi står inför. Vi vill låna för att genomföra nödvändiga investeringar i en rättvis omställning.

Miljöpartiet om Ekonomi

Socialdemokraterna

Håller med

Sverige behöver en mer offensiv och modern investeringspolitik för bättre infrastruktur, fler bostäder och ökade investeringar i forskning och utveckling.

Socialdemokraterna om Ekonomi

Vänsterpartiet

Håller med

Sverige har idag stora behov av att både underhålla och investera i järnvägen,

Vänsterpartiet om Ekonomi

Centerpartiet

Neutral

Infrastrukturen kräver långsiktighet, där staten tar ansvar, så att företag, kommuner och vanligt folk kan planera för framtiden.

Centerpartiet om Ekonomi

Kristdemokraterna

Neutral

Sverige ska ha ett balansmål för budgeten och fortsätta investera i infrastruktur som möjliggör tillväxt och nya jobb.

Kristdemokraterna om Ekonomi

Liberalerna

Ingen programposition

Den genomgående linjen om lägre skatter, arbetslinje och effektivare offentlig sektor talar mot ökad upplåning för infrastruktur, men frågan om statsskuld behandlas inte direkt.

Liberalerna om Ekonomi

Moderaterna

Håller inte med

För att påskynda arbetet med ny infrastruktur behövs fler sätt att finansiera infrastruktur. Det finns många positiva erfarenheter från länder som delat ansvar för finansiering mellan stat och utförare.

Moderaterna om Ekonomi

Sverigedemokraterna

Håller inte med

Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken.

Sverigedemokraterna om Ekonomi

Argument

Vanliga argument på båda sidor, formulerade utan partibeteckning.

För

Produktiva infrastrukturinvesteringar kan höja den långsiktiga tillväxten mer än räntekostnaden.
Sverige går in i den här perioden med låg statsskuld i internationell jämförelse, vilket ger reellt finanspolitiskt utrymme.
Att skjuta upp nödvändiga projekt höjer ofta deras slutkostnad mer än upplåningen hade gjort.

Mot

Högre skuld nu begränsar finanspolitiska valmöjligheter när nästa lågkonjunktur eller säkerhetschock kommer.
Stora infrastrukturprogram har historiskt dragit över kostnaderna och blivit försenade i Sverige.
Upplåning skjuter dagens projektkostnader till framtida skattebetalare som kanske inte gynnas i samma grad.

Fler frågor om Ekonomi & skatter

Se vilka partier som matchar dina egna svar i alla sakfrågor.

Sätt igång